Vi har tidigare skrivit om Brönjaskolan i Boden som började erbjuda coaching till alla elever. Nu tar de coachingen ett steg vidare och erbjuder även föräldrar coachande samtal.

Coachningen vid Brönjaskolan startade redan 2013 och utgångspunkten var initialt att öka måluppfyllelsen för eleverna. Fortsättningen var att all personal deltog i utbildning i KBT-verktyg och enskilda samtal genomfördes med samtliga elever i år 9. Där vidtog även djupintervjuer med 10 elever, varav 5 med dokumenterad funktionsvariation. Resultatet av dessa blev en fördjupad förståelse för elevers behov av att få bekräftelse och att bli sedda av skolans lärare. Senare visade det sig att samtliga elever, både 2013 och 2014 gick ut grundskolans år 9 med fullständiga betyg och det blev ett kvitto på att arbetssättet skapat relationer som gagna elevernas lärande.

Det här gav förstås mesmak och nästa steg blev att fortbilda all personal i coachande som verktyg, riktat mot elever men även kollegialt. Därefter startade coachning riktat mot alla elever, från år 7 till år 9.

Från 2015 och framåt har skolan kontinuerligt satsat på coaching som ett prioriterat utvecklingsområde, som omfattat samtliga elever och pedagogisk personal. De framgångar som rönts under dessa år, har lett till tankar om vidareutveckling, som kan vara av värde både för eleverna och personalen i skolan och temat ”Bygga en coachande kultur” formades. En kultur som ska genomsyra hela verksamheten och då även omfatta vårdnadshavare.

Planeringsfasen Coachning för föräldrar

Denna fas påbörjades augusti 2018 och planeringen gjordes av rektor tillsammans med den grupp som är utbildade alt. under utbildning till coacher.  I starten skulle endast föräldrar/vårdnadshavare i år 7 omfattas och erbjudas fortbildningen i Coachning för föräldrar.

Erbjudandet presenterades vid föräldramöte där förväntan var att ett 10-tal vuxna skulle vara intresserade av att gå vidare in i coaching men med förvåning konstaterades att 36 anmälde intresse. Ansvariga i gruppen för coachning planerade därefter in 3 träffar á 1,5 timme, under september och oktober tämligen tätt i tid, för att hålla tanken vid liv. Av de 36 anmälda kunde 24 personer fullfölja de tre kvällarna.

Genomförandefasen Coachning för föräldrar

Genomförandet påbörjades med korta presentationer och information kring projektets praktiska upplägg. Detta följdes av presentation av syftet med projektet; ökad måluppfyllelse, ökat självförtroende, byggande av relationer och ökad skolnärvaro bland skolans elever.

Fokus i arbetet var att påtala vikten av att lyssna för att stödja och motivera det egna barnet till att utvecklas i lärandet. Deltagarna gjordes medvetna om olika sätt att ställa frågor – öppna respektive slutna – och fick konkreta exempel på kraftfulla frågor. Gruppen delades, varpå övningar genomfördes i att ställa frågor för att bli medvetna om skillnaderna mellan öppet och slutet frågesystem. I övningarna involverades även värdet av aktivt lyssnande, för att kunna formulera relevanta och respektfulla frågor, som ger barnet lust att delge sina tankar.

Följande två träffar hade fokus på kärnkompetenserna där vi vid ett tillfälle hade besök av Sara Widlert, Coach of Sweden. Hennes medverkan visade konkreta exempel på dessa kompetenser i en reell coachingsituation, som genomfördes med en deltagare/förälder. Aktiviteten dokumenterades i form av filminspelning. Den tredje och sista träffen innehöll, dels en inventering av egna erfarenheter som föräldrarna erfarit vid coachning hemma och även vid möten på deras egna arbetsplatser. Därutöver fick deltagarna göra övningar i par, där de fick träna på lyssnande och att ställa öppna och kraftfulla frågor. Deltagarna fick även information om hur coachande samtal går till under skoltid och frågor väcktes om hur och när kan coachning ske hemmavid.

Effektfasen Coachning för föräldrar

Den omedelbara effekten av projektet med föräldracoachning är att föräldrar/vårdnadshavare vill ha en fortsättning på utbildningen. I utvärderingen sägs även att deltagarna anammat vikten av att lyssna på det egna barnet och vara närvarande, samt att få träna förmågan att ställa kraftfulla frågor. Tillsammans har detta bidragit till att de vuxna fått ett nytt förhållningssätt till barnen, där de ser sig själva som stöd för barnens strävan mot nya mål. En sekundär effekt är att deltagarna upptäckt nya sidor hos sig själva. De har utvecklat ett sätt att coacha sig själva, som bidragit till en annan samvaro med släkt och vänner.

92% av deltagarna märker skillnad i hur lyssnandet och samtalet har utvecklats positivt. Samtalen blir längre och fylligare, det egna lyssnandet är mer aktivt, undviker färdiga lösningar på problem och hittar fler tillfällen till samtal i vardagen.