Under måndagen samlades 200 coacher, ledare och HR-personer för en dag av inspiration, kunskap och nätverk på ICF Sveriges årliga nationella konferens Stora Coachdagen, ett event som blivit en samlingspunkt för Sveriges professionella coacher och dem som är intresserade av branschen och vad coaching kan göra för dem.

Ett blandat program erbjöds där förmiddagen veks åt trendspaningar runt ny teknik och hur den påverkar oss medan eftermiddagen rörde sig mot team och ledarskap. I pauserna kunde ett blandat utbud av utställare erbjuda såväl smidiga lösningar för den praktiserande coachens vardag som coachutbildning, kompetensutveckling och arbetsmaterial. Under en svävande blå ballong samlades coacher som erbjöd kostnadsfria prova på tider och deltagare som ville boka en timme.

 

Dagen inleddes av ICF Sveriges ordförande Johan Hederstedt som gav en liten inblick i chaptrets verksamhet. Han avlöstes sedan av dagens första föreläsare Helena Blackbright, doktorand i innovationsledning, i våras nominerad till Sophiastipendiet. Med utgångspunkt i att när vi designar Artificiell intelligens formar vi oss själva i vår egen framtid beskrev Helena nuläget och väckte några viktiga frågor för deltagarna att bära med sig. Hon beskrev skillnaden mellan människans generella intelligens, överförbar mellan situationer och grunden för kreativitet och AIs snäva intelligens kodad för att lösa en specifik uppgift. Tekniken finns, det vi behöver samlas runt menar Helena är HUR vi vill och ska tillämpa den. Frågor större än tekniken i sig, det handlar istället om att fråga sig vad innebär det att vara människa? Hur vill vi att den nya tekniken ska forma detta att vara människa framöver? var ska vi ha våra etiska gränser? Hur hanterar vi kostnader, ska hjälpande teknik vara för dem som har råd eller ska vi använda den utjämnande och gemensamt finansiera för dem som behöver? Med hjälp av konkreta exempel på AI i praktisk tillämpning som finns idag ville Helena stimulera fler till att ta tills ig och fundera över AI. Hon jämför det med elektrifieringens effekter på vårt samhälle och menar att AI kommer att göra lika samhällsomvälvande skillnad, vi bör inte överlåta enbart åt programmerarna att forma koderna för den framtiden. Genom att designa AI formar vi oss själva.

Ett konkret exempel på AI i praktisk tillämpning var sedan rekryteringsroboten Tengai som vid det här laget hunnit göra hundratals rekryteringsintervjuer och bidra till ett mer objektivt urval. Elin Öberg som medverkade tillsammans med Tengai beskrev hur många års arbete med att försöka minimera effekterna av mänskliga bias genom kontrollerade och objektifierade processer för rekrytering med hjälp av AI nått en punkt där den enskilda rekryterarens biases inte påverkar utan inledande intervjuer görs av rekryteringsroboten som sedan kan presentera objektiva fakta kring lämplig kandidat, ofärgat av ålder, kön, etnicitet eller andra bias. Elin beskrev hur undersökningar visat att 74 % av sökande någon gång diskriminerats på grund av etnicitet men också att 70 % av arbetsgivare väljer bort en anställd med tatuering och att kandidat nr 4 i en process statistiskt har bäst chans att få jobbet. Helt ovidkommande faktorer för att bedöma kompetens för uppdraget ligger till grund för besluten när vi människor själva arbetar med rekrytering. Med Tengai som kan hantera enorma mängder data och har programmerats utifrån big five och andra personlighetsteorier liksom många års rekryteringsforskning kring kompetenser och fasetter av dessa tas istället ett faktabaserat beslutsunderlag fram för urvalet och mer unbiased rekryteringar blir resultatet.

 

Efter lunch lämnades det tekniska området och en praktisk fiskarpojke handelsresande i sunt förnuft äntrade scen. Christer Olsson, nordens mest anlitade föreläsare, gav en fartfylld och humoristisk resa genom svårigheter och vinster med att verka tillsammans. Enligt Christer är hela iden med att vara människa att att vara bra på det jag är bra på och göra det i flock med andra som är bra på andra saker. Med formeln struktur x känsla =organisatorisk effektivitet visar han på hur struktur och känsla samverkar för att skapa resultat, de är inte varandras motsats. Strukturen är det stabila skelettet som blir grunden för frihet att utforma fungerande former för samverkan. Känslan bygger sedan kulturen som färgar hela arbetet. Varje ledningsgrupp behöver därför svara medvetna om hur de arbetar med både struktur och kultur. Christer pekade också på reflektion som människans urlärprocess. Vi har lärt av och med varandra med verkligheten som pedagogiskt verktyg sedan urminnes tider men om reflektion är urmodern till allt lärande, vad händer då om vi inte anser oss ha tid med den? Jo vi får en massa omedveten kunskap som inte är förankrad i vår egen självbild, tappar tron på oss själva och jagas av känslan att ”snart kommer någon på mig”. Att skapa utrymme för reflektion och att ta sig tiden för det är därför avgörande för ett hållbart arbetsliv. Här finns coachingen som en kraftfull metod för reflektion med verkligheten som utgångspunkt, själva urformen för lärande.

Peter Hård, verksam som director vid Leadership solutions faculty i Bryssel, tog vid och förmedlade kunskaper om hur man på bästa sätt coachar team. Som teamcoach måste man vara bra på att kunna lyssna på många kanaler samtidigt så att alla röster i rummet blir hörda och gruppdynamiken tas med i beräkning, en co-facilitator behövs ofta då det är svårt för en person att både hålla helheten och gå in i de enskilda övningarna och samtalen. Hitta någon du jobbar bra ihop med var Peters råd. Sätt sedan scenen så att ni skapar maximal psykologisk trygghet i gruppen och arbeta utifrån coachingens tre grundfrågor What’s up? So what? What’s next? Peter beskrev hur han inleder med ett gruppassesment så att gruppen får ett gemensamt utgångsläge kring hur de fungerar ihop i förhållande till det de försöker lösa. Genom att sedan coacha fram tydlighet, struktur, samverkan, egagemang och reflektion kan effekten av gruppens arbete maximeras med uppåt 25%.

Avslutande föredrag kom från andra sidan Atlanten. Vi länk medverkade filosofie doktor Morgan Bailey från San Francisco med ett intressant föredrag om varför det så ofta går fel när de bästa teknikerna befordras till chefer och hur man som coach kan hjälpa dem med förflyttningen från ett ingenjörsmindset till ett ledarmindset utan att tappa bort individens styrkor längs vägen. Ingenjörens styrka är problemlösande genom att titta på processer, inte människor. Som ledare hamnar de i ett sammanhang där denna förmåga att se och utveckla effektivitet i processer kan vara en högst värdefull tillgång när de samtidigt lyckas ta in i bilden de kompletterande elementen i ledarskap, nämligen människorna de leder. Fokus på problemlösande och processer kan skapa mikrostyrande chefer som petar i detaljer men missar målet. Genom att vidga perspektivet på vad de anser vara att göra ett bra jobb till ett ledarperspektiv som fortfarande handlar om att lösa problem och hålla smidiga processer men också om att hantera människorna som nu arbetar i och med processerna kan ingenjören växla om och se ledarskapet i sig som uppgiften att lösa och komma ur känslan av att inte göra något riktigt jobb. Tips Morgan förmedlade vara att använda den vokabulär ingenjören redan är förtrogen med och att ge feedback på processen, inte resultatet. ”Det var verkligen bra hur du löste x för att nå längre med y”. För en ingenjör kan att utveckla människor te sig som ett mysterium, människor är som de är. Genom att tillåta sig att experimentera och stanna i ett nyfiket mindset där hypoteser testas och systemtänk införlivas kan nya sätt att agera byggas fram. Produkter, processer och människor är systemet ledaren arbetar med, ingenjörer är vana att problemlösa i system, de är kanske bara inte vana vid att ha människor  dem men som ledare tillkommer det. En coach som kan förstå ingenjörens sätt att tänka och arbeta i det för att utveckla ledarskapet blir guld värd som resurs för den befordrade ingenjören som börjar experimentera fram sin egen ledarstil. Och som Morgan så elegant knöt ihop dagen med inledande talares ord om att inte överlåta allt åt teknikerna:”Ingenjörer kommer att ha stort inflytande över samhällsskeendena framöver. Att utveckla ingenjörer är en god sak.”

Fyllda av intryck summerade deltagarna sina tankar med hjälp av några avslutande reflektionsfrågor på klassiskt coachmaner. Frågor  väl värda att ställa sig efter varje konferensdag:

  • Vad vet du nu som du inte visste innan?
  • Vad vill du göra med det?
  • När vill du göra det?

 

Nästa Stora Coachdagen går av stapeln den 9 november 2020.

Följ ICF Sverige på Facebook och Linked In och håll utkik på www.storacoachdagen.se så missar du ingen info.

 

About Admin