Att vara hållbar i sitt ledarskap är ett mynt med många sidor. Det kan handla om att vara hållbar med sina egna personliga resurser som tid eller förmåga men det kan också handla om hur vi tar tillvara alla resurser i organisationen. Människorna som utgör organisationen är den mest värdefulla resursen, utan människor – ingen organisation.
För några år sedan hade jag förmånen att fördjupa mig i jämställdhet och många av de frågor som det ämnet innehåller och berör. Jag och min kollega identifierade tidigt mönster i den organisation där vi utförde forskningen (Jämställdhet, informella och formella hinder, Bergh & Carlsson, 2013) som visade på att det inte bara var jämställdhet mellan könen som var utmaningen utan överhuvudtaget våra föreställningar om vad som anses normalt och vad som har mest värde eller vem som har mest värde rättare sagt.
Normen det vill säga vad som anses vara normalt ställer ofta till det för oss som människor men inte minst som ledare. Det gör oss mindre hållbara och mer sårbara. Ibland kan normen vara väldigt snäv, på gränsen till elitistisk, få människor ryms och de som ryms inom normen är mer eller mindre medvetet rädda att falla ur normen. Vem som helst kan förstå att en sådan organisation skulle prestera betydligt bättre, vara kreativare och effektivare om fler tilläts vara med, även de som är olika de lika.
Alla är med och skapar normer och här kan inte någon ensam skyllas, även om de som har inflytande har ett större ansvar om normer ska förändras. Normer är något som är djupt förankrat hos oss ofta ända sedan barnsben. Därmed är det något som formar och påverkar våra beteenden utan att vi tänker på det. Den som vill förändra sitt beteende behöver därför anstränga sig för att bli medveten om sitt agerande.
I ett coachande förhållningssätt finns nycklar till det hållbara ledarskapet. Nycklarna är bland annat nyfikenhet, lyssnande, självbehärskning och effektiv kommunikation. Att vara nyfiken och öppen för det som är annorlunda än sig själv, att vara nyfiken gentemot det jag inte vet något om. Att ställa frågor som skapar rymd åt var och en. Att ha ett coachande förhållningssätt är också att vara självbehärskad, att hålla tillbaka det som är mitt för att betjäna det som är någon annans. Det är också att lyssna med ett öppet sinne och verkligen höra med önskan om att se det den andre ser. Ska man bara var följsam, öppen, tillitsfull och inlyssnande? Självklart inte, allt ledarskap innehåller riktning i någon form och riktning kräver tydlighet. Otydlighet skapar misstänksamhet och osäkerhet, att var tydlig om förväntningar, roller, krav, mål och så vidare är av vikt i sammanhanget.
Om vi till nycklarna också lägger en grund av mod och tillit i lika delar, då är vi på god väg att skapa en organisation och ett ledarskap som leder hållbart!
Vill du arbeta med de här frågorna gör du väl i att ta kontakt med någon av alla de professionella coacher som är medlemmar hos ICF. Du hittar dem via vår hemsida icfsverige.se på funktionen ”Sök en coach”
Artikeln författad av:
