Internationella Coachingveckan är ett årligt firande av kraften och effekten av professionell coaching. Den initieras av International Coaching Federation (ICF) och pågår 2020 mellan 4 – 9 maj då ICF medlemmar från hela världen går samman för att sprida och hedra den positiva kraft som coaching skapar för individer, organisationer och andra sammanslutningar globalt.
I år har ICF Sveriges styrelse gett Michael Laweby PCC, i uppdrag att belysa olika sammanhang där professionell coaching kommer väl till sin rätt. Det har han gjort genom intervjuer med utvalda personer som på sitt eget sätt representerar några av de väldigt många olika områden där coaching används.
Videos med intervjuerna kan ses på ICF Sveriges öppna Facebook och LinkedIn sida samt även på ICF Sveriges hemsida. Det som följer är en sammanfattning av det som förmedlades.
Nummer fyra i denna serie är en intervju med Karolina Palmberg ACC.
Karolina coachar inom området livscoaching, speciellt när känslor av ångest, oro och kontrollförlust är kopplat till områdena ätstörning och självskadebeteende. Hon coachar främst föräldrar till barn eller ungdomar med ätstörningar som hon arbetar med för att hjälpa dem att få till beteendeförändringar. I coachingen använder hon verktyg som att få syn på styrkor och resurser, sätta tidsramar och att fokusera på målet. Hon trycker också mycket på det egna ansvaret, att öva, prova och testa om och om igen.
Hon pratar om de besvärliga samtal som de här föräldrarna behöver ta, att de kräver modiga samtalsledare. I sina samtal med föräldrarna jobbar hon med ett verktyg som heter förändringstrappan som hon även lär ut till dem. Förändringstrappan består av fem steg:
- Förnekelse – det här händer inte, man slår ifrån sig
- Försvar – jag gjorde så därför att…
- Förklaring – förklaringar om varför de gör som de gör
- Förståelse – då börjar man prata, att nå varandra
- Förändring – är när klienten vill göra något annorlunda
Karolina ger oss råd kring hur vi kan prata med någon som är orolig. Vi ska vara konkreta, och gå ifrån ältandet av vad som varit. Prata i jagform och nutid. Och att utifrån det jobba fram en lösning som passar de inblandade.
Det som upplevs som svårt i de samtal som hon uppmanar till är att det kan finnas så mycket skam kring att be om hjälp. Att både föräldrarna och ungdomarna kan vara rädda för att bli avvisade eller inte tagna på allvar när de vågar be någon om hjälp och gå in i det svåra samtalet kring beteendeförändringar.
Karolina har en fin historia om en morfar, som är ”som en morfar ska vara”. Han har kontakt med sina barnbarn och han har en dotterdotter som han är orolig för. Med honom gick Karolina igenom Förändringstrappan och han fick beskriva sin oro och sina behov, vad han önskade och behövde förstå. Sen ringer han några dagar senare och berättar hur han kunnat möta dotterdottern i ett telefonsamtal där hon först förnekade att det fanns ett problem men sedan med morfaderns stöd kunde komma vidare till en lösning som innebar att hon skulle gå till skolkuratorn på ett samtal.
Den här morfadern var ”väldigt modig”. Han visade att det fanns en vuxen som lyssnade och han vågade ta ett besvärligt samtal utan att anklaga eller älta. Och det är det resultatet som motiverar Karolina att fortsätta använda sig av det coachande förhållningssättet och att fortsätta att lära ut det där det gör skillnad.
Det här är ett av de sätt som professionell coaching kan användas på. För fler idéer följ de andra artiklarna och filmerna som läggs upp under Internationella coachingveckan.
About Admin