I rapporten The state of play in coaching in Sweden – nuläget i svensk coachning ges en lägesrapport över coachingsverige i förhållande till Europa.
Rapporten är resultatet av en trans-europeisk studie kring nuläget i coachning. Syftet med projektet har varit att fördjupa förståelsen för coachers verksamhet. Studien gjordes i enkätform på det egna landets modersmål för att få svar från så många coacher som möjligt runtom i Europa kring hur de formar sin verksamhet, hanterar sin fortbildning och ser på etikfrågor. Studien innehåller även frågor kring metodval och utvärderingsmodeller.
Enkäten gjordes på 31 olika språk och besvarades under 12 veckor mars-maj 2017 av sammanlagt 2898 coacher i 45 olika länder. 87 av dessa kom från Sverige vilket gav material nog för att sammanställa svenska värden att jämföra med de europeiska.
Av de svenska coacher som svarat var 83% kvinnor och 17% män. ”Det ger en viss övervikt åt kvinnor men är inte helt skilt från hur branschen ser ut.” berättar Lena Gustafsson, ordförande i ICF Sverige, ”i förbundet ICF Sverige har vi drygt 20 % män som medlemmar så något fler än svarsandelen här är de men kvinnor är i klar majoritet i branschen.”
Lena har varit svensk research lead och ansvarat för den svenska delen av studien tillsammans med Jonathan Passmore och Hazel Brown från Henley Business school som initierat och samordnat den totala studien.
ICF är också den enskilt största organisationen för coacher i Europa, följt av EMCC. I Sverige har man ca 300 medlemmar men långt ifrån alla coacher är anslutna till någon organisation. I studien svarade 8 % av de svenska respondenterna att de är anslutna till ICF medan 16 % sade sig inte tillhöra någon organisation alls.
Coachpraktiken
Studien visar att de flesta coacher kombinerar coachning med andra uppgifter, för de flesta svarande används 20-30 % av arbetstiden till coachning. Allt fler coacher är anställda interncoacher och har även andra uppdrag inom organisationen men även bland egenföretagande coacher kombineras coaching ofta med andra uppdrag. Jag skulle också tänka mig att man bör väga in att coacher räknar ren coachtid strikt – i alla fall de certifierade som för loggbok, där räknas endast den faktiska samtalstiden med klient, inte tid för förberedelser, efterarbete och kompetensutveckling kopplat till coachningen. Timmarna man anger här är därför troligen för de flesta rena samtalstimmar förklarar Lena. Prisnivåerna varierar men de flesta, 45 % av de svenska svarande, ligger inom prisspannet 1 000-2 000 kr/timme.
Reflektion för lärande och utveckling
Reflektion är i branschen brett erkänt som en effektiv metod för lärande och fortsatt utveckling som coach. Hur det görs bäst diskuteras i branschen men de tre vanligaste är självreflektion,självstudier och mer formella metoder som mentorcoaching och coachande handledning. Svenska coacher uppger sig ägna mer tid än det europeiska snittet åt självreflektion, att läsa coachböcker och delta i kollegiala nätverk. Bland de mer formella metoderna är mentorcoaching fortfarande störst i Sverige men coachande handledning växer, i Europa som helhet uppges coachning supervision vara mer frekvent använt av de två.
Verktyg och modeller
Även om coachning i sig är en tydilg samtalsmetod, i studien definierad som ”En Sokratiskt grundad dialog mellan en facilitator (coach) och deltagare (coachee/ klient) där facilitatorn använder öppna frågor, aktivt lyssnande, summeringar och reflektioner syftande till att stimulera deltagarens själv-medvetenhet och personliga ansvar.” används inom dessa samtal olika verktyg och förhållningssätt. Den absolut genomgående vanligaste i Sverige liksom i Europa är GROW-modellen. I Sverige följs den av motiverande samtal som sticker ut som tydlig preferens för just svenska coacher samt som tredje vanligast existentiell metod. Beroende på ämne för coachning kan det variera, exempelvis seglar kognitiva metoder upp när det gäller stresshantering.
Utvärdering och coachningens parter
Utvärdering är en nödvändig del av alla interventioner. Den som anlitar en coach är intresserad av utvärdering som ett sätt att bedöma effekten och om tid och pengar investerade kan förväntas ge tillfredsställande resultat. klienten vill veta om det här kommer att kunna hjälpa dem med deras problem. Coachen själv har ett intresse av att utveckla sina metoder. Den absoluta majoriteten av de svarande uppgav att de regelbundet utvärderar, muntligt eller skriftligt. Vanligast i Sverige är en skriftlig utvärdering i slutet av uppdraget och viktigast ser man det att få utvärdering av den individuella klienten även om andelen som tar in utvärdering från både klienten och den faktiska beställaren av coachning är större i Sverige än i resten av Europa.
Kontraktsformer
Det finns ganska lite forskning på olika kontraktsformer inom coachning trots att det ofta är en komplex order med en beställare (ofta linjechef eller HR-ansvarig), en klient/coachee och en coach (som dessutom i sig kan agera som representant för en organisation med flera coacher). Studien visar dock att svenska coacher markant skiljer sig från resten av Europa i det att man oftast gör skriftliga överenskommelser med alla inblandade medan det vanligaste svaret i Europa som helhet är att man gör muntliga överenskommelser med den coachade.Svenska coacher har också innehållsrika väl specificerade kontrakt och 80 % av dem bifogar även sin etiska kod som coacher.
Studien ger värdefull fördjupad kunskap kring coachning och hur coacher ser på sin verksamhet. I en serie artiklar under veckan kommer Lena här att presentera fördjupade analyser av dess olika områden.
För den som vill läsa rapporten på egen hand finns den att hämta här..
Den 26 mars hålls ett europeiskt webinarie från Henley Business School där Jonathan Passmore presenterar studiens övergripande resultatför den som är intresserad av att veta mer om läget för coachning i Europa.
Lena Gustafsson, Jonathan Passmore & Hazel Brown