Av Karin Christofferson, frilansjournalsit

Coaching är egentligen enkelt – Hur ser det ut idag? Hur vill du att det ska bli? Vad kan du göra för att komma dit? Detta är coachingens DNA.

Det råder en begreppsförvirring kring vad coaching är. Vissa raljerar yvigt om det, andra känner sina marknader hotade, men faktum kvarstår – marknaden vill ha coaching.

Coaching är aktuellt igen media. Denna gång i en artikelserie i DN Insida. Under de senaste två åren har coaching uppmärksammats i flera stora mediasvep, särskilt i frågan om jobbcoaching. Det är bra. Coaching är ett relativt nytt begrepp och det behövs kunskap om vad coaching egentligen är.

Explosionsartad utveckling
 Coachbranschen har vuxit explosionsartat de senaste tio åren i Sverige. I och med att regeringen satsade tre miljarder på jobbcoaching berör coaching en bred allmänhet. Satsningen innebar också mycket för de som arbetar som professionella coacher.

–          Upphandlingen har bidragit till en stor nyetablering av nya coacher. Många vill vara med och dela på kakan. Det är både positivt och negativt. Positivt för att coachmarknaden ökar men negativt för att det också lockar till sig oseriösa aktörer, säger Cecilia Grahn som är ordförande i ICF – en av de branschorganisationer för coacher som finns i Sverige.

ICF och EMCC som är två branschorganisationer som har professionella coacher som medlemmar. ICF har omkring 400 medlemmar. Man arbetar för etiska regler, kvalitetssäkring av coacher genom certifiering och för att få fram studier och forskning om coachingens effekter.

–          Det pågår just nu en världsomspännande studie inom ICF om hur marknaden ser ut i olika länder, hur mycket som omsätts inom coaching och vilka mätbara effekter vi kan se av coaching. Studien blir klar i början på nästa år. Det ska bli mycket intressant att se siffror och resultat, menar Cecilia Grahn.

Bli bättre coacher eller försvinna från marknaden
–          Vi har nu kommit till ett läge i branschens utveckling där det kan uppstå en överetablering. Coachbranschens utveckling påminner om när kiropraktorer och naprapater började etablera sig som yrkeskår. Då reagerade läkarkåren och kallade dem för kvacksalvare. Idag är de erkända, reglerade yrkesområden med lång utbildning och vetenskapliga forskningsresultat som grund, säger Cecilia Grahn.

Idag är det relativt lätt att kalla sig coach. Det finns en uppsjö av olika coachutbildningar med varierad kvalitetsgrad. Det finns en marknad som efterfrågar coaching.
– För de som arbetar som professionella coacher handlar det om att bli bättre eller försvinna, helt enkelt, säger Cecilia Grahn.

Forskning om coachingens effekter
USA, England och Australien är föregångsland när det gäller coaching i den akademiska världen och forskningsresultat av dess effekter. I Sverige är coaching ett nytt akademiskt fält. En del högskolor har börjat lägga till kurser i coaching inom olika program, bland annat inom folkhälsovetenskap och management.

Patrick Grimlund är mest känd som programledare från TV3:s Lyxfällan, men han är också coach inom management och ledarskap. Han var den första doktoranden vid Uppsala universitet inom ämnet executive coaching och dess effekter.

– Coaching är ett legitimt, seriöst yrke. Studier visar att det ger bättre ledarskap, ekonomiskt uppsving och vinster i organisationer. Jag tycker också det är ett problem med att vem som helst kan kalla sig coach. Kanske är det en idé att driva frågan om legitimation eller auktorisation. Men vägen dit är lång. Just nu driver branschorganisationerna kvalitetssäkring. Jag tror att det blir marknaden, konkurrensen och kunderna som avgör. De ser effekterna av bra coaching. Det är kundnytta och lönsamhet som kan mätas, menar Patrick Grimlund.

Coaching kritiseras och ifrågasätts
Men coaching ifrågasätts, kritiseras och många olika aktörer blandar sig i debatten, senast nu i DN:s artikelserie. Vi minns kanske också TV4:s serier vid två tillfällen de senaste två åren. Då ”granskades” jobbcoaching. Media lyfte främst fram oseriösa aktörer i gråzoner som utövade healing och outbildade ”hemmacoacher”. Klienter beskrevs som ”offer”. Det var bra, arbetssökande befinner sig i en utsatt situation. Det ska granskas. Men, man ska inte heller glömma att klienterna valde själva sina coacher, de är vuxna, ansvarstagande individer. Bilden i TV4 var ensidig – den använde sig av enkla populistiska grepp för att skapa uppmärksamhet, inte för att belysa coaching ur flera perspektiv.

– Det är bra med kritik och att det kommer fram vad som inte är coaching och att människor ska vara vaksamma. Men debatten resulterade i en ensidig bild, den andra sidan – vad coaching är, hur det fungerar och vilka resultat som kan uppnås, får sällan lika stort utrymme, menar Cecilia Grahn.

Förlegad bild av coaching
Domenico La Corte som arbetat som professionell coach sedan 2000 och driver ett väletablerat utbildningsinstitut med coachutbildningar, uttrycker med en suck hur trött han börjar bli på den ensidiga och förlegade bilden av coaching som envist biter sig fast i media.

–          Bilden av coaching är den samma som för tio år sedan. Det var likadant med internetutvecklingen på 90-talet. Alla som kunde html-koda kallade sig webmasters. Men utvecklingen har gått framåt. Sedan dess har branschorganisationerna arbetat med att kvalitetssäkra utbildningar, certifiera coacher och strukturera metoden för coaching. Man jobbar också mer målinriktat med studier och forskning i ämnet, säger Domenico La Corte. Men allmänhet, media och andra yrkeskårer hänger inte riktigt med.

I artikeln i DN i tisdags den 18 oktober liknar psykologen P-O Eriksson ”många coacher vid spåtanter”. P O Eriksson menar bland annat att jobbcoaching är inneffektivt och kostsamt, att inkompetenta coacher kan skada sin klient. Han går så långt att inte vem som helst borde får tillåtelse att arbeta som coach. Det är stark kritik och inte att förglömma, faktiskt endast hans egna åsikter.

Arbetsförmedlingens utvärdering i vintras visade att 37 procent av de arbetssökande hade fått jobb 90 dagar efter avslutad coachinginsats. 77 procent var ganska eller mycket nöja med jobbcoaching. 79 procent anser att coachen de valt hade rätt kompetens. 62 procent anser att coachingen har ökat deras chanser att få jobb.

–          Det är ofta vi ser andra discipliner, yrkeskategorier, ofta psykologer som kritiserar coaching. Jag tror det handlar om att de ser en marknad som växer. De känner sig hotade och de vill vara med och dela på kakan, helt enkelt. Men tyvärr vet de inte alltid vad de pratar om, menar Domenico La Corte.

Vad är egentligen coaching?
Men vad är coaching och vad är det inte?

– Coaching är inte samtalsterapi, det är inte heller rådgivning eller mentorskap. Det vänder sig till friska individer som vill vidare i en utvecklingsprocess. Coachingens metod är mycket strukturerad med tydliga mål och strukturerade frågeställningar, säger Cecilia Grahn.

Hon beskriver det som ett framåtriktat, målinriktat arbete som bygger på öppna frågor – det går inte att svara ja eller nej på frågorna.

– Det handlar om hur, på vilket sätt, vad kan du göra och i vilket sammanhang. Målet är att klienten själv ska komma fram till sina lösningar för att nå sitt mål. Det ligger en väldigt stark drivkraft i detta. Man startar en process hos klienten som också skapar nya frågor. Ibland måste målen formuleras om på vägen, säger Cecilia Grahn.

Coaching bottnar i ett pragmatiskt synsätt. Hur ser det ut idag? Hur vill du det ska bli? Hur kan du göra för att komma dit och sen, ”action”.

Näringslivet efterfrågar coaching
Parallellt med kritik i media finns det en starkt växande marknad inom näringslivet som köper coachingtjänster.

–          Företag och HR-ansvariga är mycket mer utbildade idag än för tio år sedan. De flesta vet idag vilka krav och kriterier de ska ställa vid upphandling av coachingtjänster. Vi ser en utveckling som går från enskilda coachbeställare till att omfatta större organisationer, hela ledarskapsprogram. Coaching ingår ofta i större organisationsförändringar. Näringslivet ser effekterna och resultaten av coaching, menar Domenico La Corte.

Dock behövs det mer kunskap i företag och organisationer kring kriterier vid upphandling. Det visade inte minst Arbetsförmedlingens enorma jobbcoachingprojekt. Det var mycket som var otydligt där, menar Cecilia Grahn på ICF.

–          Vi kommer att försöka hjälpa AF inför nästa upphandling att formulera kriterier. Det är ett sätt för oss att öka medvetenhet och undvik framtida oseriösa coacher, avsluta Cecilia Grahn.

Presentationer:
ICF – International Coach Federation är världen största branschorganisation för professionella coacher. Föreningen har 14 000 medlemmar i över 80 länder. ICF Sverige har drygt 400 medlemmar som är professionella coacher.

ICF arbetar med att sätta en hög etisk standard inom professionen, erbjuda oberoende certifiering samt bygga ett världsomspännande nätverk av professionella coacher.

ICF arbetar för att göra professionell coaching etablerat samt sprida kunskap om de positiva effekterna coaching har på individ, organisation och samhälle.

Cecilia Grahn är ICF Certifierad Coach och Styrelseordförande ICF Sverige. Cecilia Grahn har 25 års erfarenhet i närlingslivet på olika chefstjänster.

Domenico La Corte, ICF PCC Domenico, tillträdande ordförande för ICF Sverige, har arbetat med coaching sedan 1999 och är vd för Coachutbildning Sverige AB, vars coachutbildning var den första svenska utbildning som ackrediterades av ICF. Företaget har även nominerats till årets Stockholmsföretag 2008.
Domenico är utbildad på Handelshögskolan i Stockholm, Coach University i USA och Nordiska Praktorskolan, och han har varit coach i tio program i SVT:s relationsserie ”Mellan dig och mig”. Hans bok ”Grundbok i coachning” har getts ut på tre språk.

Domenicos specialitet är interncoaching, och coaching i stora organisationer som till exempel Nordea, IKEA och Kärnkraftverket i Oskarshamn (OKG).

Patrick Grimlund programledare och ekonomisk rådgivare i TV3´s ”Lyxfällan”. Patrick Grimlund arbetar med coaching för chefer, ledare och entreprenörer samt föreläser för företag och organisationer om personligt ledarskap och ledarskapscoaching.  Patrick har blivit en av Sveriges ledande experter inom executive coaching genom bl.a. forskning och doktorandstudier vid Uppsala universitet. Han är även känd som Civilekonomernas coach och expert i tidningen Civilekonomen.

Karin Christofferson är frilansjournalist och före detta chefredaktör för en branschsajt för och om coaching. www.coachbranschen.se